安静的女孩 a iet girl
佚名Anonymous
Ilookatsidersandbutterflies。
Iwatchcaterillarsandmoths。
SometimesIthinkImtheonlyonewhonoticesthesethings。
Butifithadntbeenforacrowdedcafeteria,IwouldnthaveevernoticedValeri。
Afterall,Iwasntlookingfornewfriends。
Valeriwasanewstudent。
Shewalkedtoclasswithherbookshuddledagainstherchestandherheaddown。
Shetalkedonlywhentheteacheraskedheraquestion。
Afteramonthatourschool,shehadntmadeanyfriends。
Atrecess,shesatonabenchandread。
Ifyouaskedwhoshewas,youdgetaresonselikethis,“ShesinmyPEclass。
Icantrememberhername。”
Onedayatlunch,Ihadnowheretosit。
Mosttableswerefull,myfriendsscatteredamongthem。
ButValerisatalone,bookinhand。
Iwalkedovertoher。
“MayIsithere?”
Iasked。
“Sure,”
shesaid。
Thecafeteriawasnoisy,butsilencehungbetweenus。
Valerididntseemtomind,butitdrovemecrazy。
Isearchedmymindforthingstosay。
“So,”
Isaid,“isthatagoodbook?”
Valerigaveasmallnodandwentbacktoreading。
“Whatsitabout?”
Iasked,afterseveralmoreagonizingsecondsofsilence。
Shelookedatme,hereyessarkling。
“Well,itscalledEragon,anditsaboutadragon!Thisboy,Eragon,findsthisdragoneggwhenhegoeshuntingoneday。
Hethinksitsarock!TheegghatchesandEragonhidesthedragonfromhiscousinanduncleuntilitgetstoobig。”
“Thatsoundscool,”
Isaid。
本章未完,点击下一页继续阅读